(Ja, jag smygfotade vår lärare Monsieur Gomez och nej, lunchen var inte god.)
Sitter vid mitt älskade värmeelement och dricker 65-kronors te och lyssnar på Miles Davis. Idag fyller världens kanske finaste person år. Jag hoppas så att han mår bra. Men jag försöker tänka på annat och försöker för tillfället räkna ut hur jag ska få pengarna att räcka tills studiemedlet kommer. (Nej, inget mer lyx-te)
Gick till banken idag (igen) för att kolla på personförsäkring och hämta ut pengar. Nu är jag tydligen tjenis med all personal på mitt LCL-kontor. I och för sej har jag väl varit där en 10-15 gånger i olika ärenden, men några av de gångerna har jag också skällt ut slumpvis utvald personal på halvknagglig franska och sagt att de har det löjligaste, mest idiotiska och byråkratiska systemet i världen. Trots det frågade de vänligt hur jag mådde och hur det gått med min försvunna postnyckel. Trevligt.
Gick till agencen, som jag fick lägenheten igenom och Gaëtan, som är min kontaktperson tipsade mej om att försöka bryta upp låset, eller att försöka pilla upp det inifrån eftersom jag har så smala händer. Han tyckte helt enkelt att det verkade för jobbigt att fixa ett nytt lås till mej. (Tjejen som bodde i min lägenhet tidigare lämnade aldrig in postnyckeln, så nu ligger det på Gaëtans ansvar att fixa en ny, men han är inte.. Superdriftig.)
Får väl leta upp min hammare och gå ner och skrämma slag på mina grannar..