Oh God, oh dear



Cyklade ner till Haga för att träffa Hanna. Finaste Hanna. Hon är så jäkla bra och vi kan prata om allt. Allt. Är så tacksam för mina vänner.
Men minuterna går och blir till timmar som blir till dagar och jag får inget gjort. Tankarna fortsätter snurra runt men kommer inte till några slutsatser. Och jag vet inte vad jag håller på med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0